Hälften av 2-åringarna använder sig idag åtminstone ibland av internet. Redan bland 3-åringarna är tre av fyra internetanvändare och vid 7 år är andelen 90 procent. Den stora ökningen de senaste åren har skett bland de yngsta. 2011 använde 49 procent av 3-åringarna internet. Idag är det 75 procent. Bland 7-åringarna var det däremot redan 2011 90 procent användare.

Den största förändringen de senaste åren har varit att barns användning av internet blivit mycket frekventare. 2011 fanns det få dagliga användare bland förskolebarnen. Idag är var fjärde i åldern 2 till 3 år daglig användare och var tredje i åldern 4 till 6 år. I skolåldern ökar sedan den dagliga användningen snabbt från 45 procent bland 7-åringar till 73 procent bland 9-åringar.

När surfplattan kom var den först lika populär bland de yngsta som bland de äldre barnen. Tryckbara symboler gjorde den möjlig att använda utan att kunna läsa. Det gällde även den dagliga användningen där det 2013 var små skillnader mellan barn från 3 år och uppåt. Omkring 30 procent i alla åldrar från 2 år och uppåt använde dagligen surfplattan 2013. Det senaste året har det dock skett en förändring; surfplattan har fått en bredare spridning bland skolbarnen och blivit mycket populär där. Resultatet har blivit att över hälften av dem är nu dagliga användare av surfplattor.

Alla dagliga internetanvändare från 2 till 7 år är också dagliga användare av surfplattor, medan surfplattan inte är lika frekvent använd av alla över 9 år där de flesta dagligen använder datorer och smarta mobiler.

På ett liknande sätt som det var för datorn var det i början vanligast med en surfplatta i familjen. En surfplatta som alla fick samsas kring. Nu har det, på samma sätt som för datorn, blivit vanligt med flera surfplattor i större familjer. Ungefär hälften av de barnfamiljer som har tillgång till en surfplatta har fler än en i hemmet. Många har nu en egen surfplatta på samma sätt som man har en egen dator och en egen smartmobil.

Den första aktiviteten de minsta barnen ägnar sig åt på internet är att se på film och video. Nästan alla (94%) i åldrarna 2 till 3 år som använder internet gör detta. Hälften (51%) prövar på att spela något spel på internet. Här finns idag alla sorters spel: underhållande, spännande, kreativa, lärande med mera. Det är enkelt att starta en app på surfplattan, det är bara att trycka på den. Andelen som spelar ökar sedan med åldern och är uppe i 93 procent i 6–7 årsåldern och förblir högt över 90 procent i tonåren. Tidigt finns också möjligheten att skapa egna saker på internet som att till exempel rita och måla men det är ingen utbredd aktivitet.

När barnen blir 6 till 7 år och kan börja skriva och läsa öppnar sig internet med chatt och möjligheter att kommunicera med andra, att besöka sociala nätverk och börja söka efter information och fakta och att använda internet för skolarbete. Fortfarande upptar dock spelandet och videotittandet en stor del av internettiden långt fram i tonåren.

För skolbarnen (8–9 år) dominerar fortfarande spelandet och videotittandet. Kommunikation via chatt (25%), sociala nätverk (20%) och e-post (20%) har inte kommit igång riktigt. Betydligt vanligare är att använda nätet för att söka fakta (62%), använda internet för skolarbete (50%) och skapa eget innehåll (48%).

Vid åldern omkring 10–11 år sker det ett språng i den sociala och kontaktskapande användningen av internet. Två av tre (66%) chattar och är nu med på sociala nätverk (63%). Samtidigt använder omkring 80 procent internet för att söka fakta om skolarbetet och nästan alla spelar och ser på video.

I början av tonåren (12–15 år) tar internets sociala funktioner allt mer av internettiden, men de flesta använder internet även till information och underhållning. Nästan alla söker och kollar fakta (82%), slår upp ord (91%) och använder internet för skolarbete (78%). Ännu högre är andelarna som via internet lyssnar på musik (92%), ser på Youtube (99%), och är på sociala nätverk (93%). För tonåringarna är internet den viktigaste källan både för information och underhållning.

Tidigt erbjuder internet möjligheter till ett eget skapande i form av att rita och måla och bygga. Mobilkameran erbjuder möjligheter att både ta egna bilder och spela in videos. Redan tidigt prövar en del av de yngsta den möjligheten. Andelen som på internet skapar ett eget innehåll stiger med åldern och med att allt fler blir dagliga användare av internet. Hälften av 10-åringarna skapar något eget på internet åtminstone någon eller några gånger i veckan. Med skrivandet kommer sedan nya möjligheter att uttrycka sig.

Idag finns många sätt att chatta på för de unga, till exempel Kik, WhatsApp, Snapchat, vilket särskilt märkts bland de i åldern 10 till 11 år.

Kik som många unga använder är byggd för den mobila webben och är knutet till ett användarnamn, inte ett mobilnummer. Där kan man inte bara skicka texter utan också till exempel bilder och videos. Man kan lägga till en profil med bild, koppla till Instagram och så vidare Det sker hela tiden en utveckling och integrering av kommunikationskanalerna och de sociala nätverken. Under det senaste året har detta chattande ökat och tagit ett steg neråt i åldrarna. Man börjar idag med detta tidigare än förut.

För att minska kostnaderna för användarna behövs emellertid en uppkoppling till ett wifi-nätverk vilket innebär att en stor del av användningen av Kik sker i hemmet eller i skolan. Det sätter också sina spår på hur den smarta mobilen används. Över hälften (56%) av ungdomarna i åldern 12–15 år använder sin smarta mobil mer via ett nätverk än via mobilnätet och endast 13 procent använder mobilnätet mer. Då räcker det ofta med ett kontantkort i mobilen.

Tidigt lär sig skolbarnen att kolla fakta på internet. I början under de första skolåren är skillnaderna mellan barnen stora. Drygt hälften av de som är 8–9 år har upptäckt möjligheten att kolla fakta på internet, den andra halvan har inte gjort det. I tioårsåldern gör åtta av tio detta och två av tre gör det minst någon gång i veckan. Nivåerna här har inte förändrats under det senaste året.

Lika vanligt som att söka efter fakta är att använda internet för att slå upp ord. Många, särskilt de äldre ungdomarna, använder också internet för att söka efter information om hälsa och medicinska frågor och ta del av kultur, vetenskap och litteratur. Jämför vi med tidigare år är det särskilt när det gäller kultur, vetenskap och litteratur som det skett förändringar. Bland de som är 12 till 15 år använder idag 60 procent internet för att åtminstone ibland ta del av kultur, vetenskap och litteratur. En ökning från 39 procent 2012. Bland de äldre (16– 19 år) är ökningen liten, från 68 procent 2012 till 70 procent idag.

Idag har nästan alla ungdomar tillgång till internet i hemmet och i skolan och de flesta använder internet i skolan minst någon gång i veckan och två av tre (62%) gör det dagligen. I tre av fyra skolor finns det tillgång till trådlösa nätverk. Under det senaste året har det skett förändringar och tendensen är att allt fler använder internet dagligen i skolan. Från 53 procent av 12–15 åringarna 2013 till 62 procent daglig användning av internet i skolan 2014. Men det är samtidigt vanligt att man också använder internet i skolan för privat bruk. För en mer ingående och detaljerad analys se Eleverna och internet 2014.

Genom det ökande användandet av mobiler och surfplattor har tiden som ungdomarna ägnar sig åt internet i hemmet ökat väsentligt medan tiden som ägnas åt internet i skolan bara ökat marginellt bland de yngre 12–15 år. Den ökning som skett tidigare år har stannat av.

Likaså har ungdomarnas (12–15 år) bedömning av internets viktighet för skolarbetet inte ökat utan snarare minskat under det senaste året. I de äldre tonåren, 16–19 år, är så inte fallet utan tiden med internet i skolan har ökat även under senaste året och internet är minst lika viktigt för skolarbetet som för privatlivet.

I många skolor finns idag trådlösa nätverk och en tredjedel av eleverna har en egen dator i skolan. Ser vi till vad som händer i skolorna är det nästan lika vanligt att använda internet för privat bruk som att använda internet för skolarbete. Och i den dagliga användningen är det fler som använder internet för annat än för skolarbete. Hälften av eleverna använder dagligen internet i skolan för privata ändamål och 35 procent använder internet dagligen för skolarbete.

Sammantaget innebär detta att en tredjedel (32%) använder internet oftare för skolarbete än för annat, 41 procent använder internet lika ofta för annat som för skolarbete och en fjärdedel (24%) av eleverna använder oftare internet för annat än skolarbete. Internet i skolan handlar sålunda mycket om elevernas privata bruk.

Vi kan nu se att användningen av internet i skolan ökar. Bakom finns två tendenser. Den ena är att internet används allt oftare för skolarbetet. Den dagliga användningen har ökat. Samtidigt används också internet i skolan för privat bruk och den användningen ökar också. För två av tre är den privata användningen minst lika omfattande som den som rör skolan.

Det är ungefär lika många som använder internet för skolarbete som vi tidigare sett använder internet för att söka och kontrollera fakta på internet. Dessa aktiviteter hör ihop. I åldern 8–9 år utnyttjar hälften av barnen någon gång denna möjlighet som internet ger och var tredje gör det någon gång i veckan. Här föreligger således stora skillnader. Ett visst samband finns med föräldrarnas utbildningsbakgrund så att 53 procent av de välutbildades barn (8–9 år) använder internet någon gång för skolarbete jämfört med 40 procent av barnen till övriga. Men detta förklarar bara en liten del av skillnaderna.

Redan för flera år sedan använde sig de flesta i åldern 12 till 15 år åtminstone någon gång av internet för ett skolarbete. Den regelbundna dagliga användningen var dock begränsad. Här kan vi nu se en förändring. Den dagliga användningen av internet för skolarbete har ökat från 10 procent till 35 procent. Var tredje skolbarn (12–15 år) använder sålunda nu internet dagligen för skolarbete.

Hälften av tioåringarna (56%) är idag bekanta med sociala nätverk och var femte (20%) är där dagligen. Sedan ökar andelen som besöker sociala nätverk successivt med ökande ålder och nästan alla ungdomar i åldern 12 till 15 år är där någon gång och 9 av 10 är där minst någon gång i veckan och tre av fyra (72%) är där dagligen. Ungdomarna (12–15 år) är också aktiva deltagare. 79 procent postar uppdateringar och 21 procent gör det dagligen.

Går vi neråt i åldrarna kan vi hitta de som besöker sociala nätverk redan vid 7 och 8 års ålder vilket inte skedde tidigare. Den stora ökningen de senaste åren har skett bland skolbarnen i åldrarna 9 till 11 år. Allt fler av dem är nu ute på sociala nätverk, men i åldrarna däröver, där de flesta redan tidigare har besökt sociala nätverk, har förhållandena sett ut ungefär på samma sätt under de senaste åren.

Facebook har länge varit det dominerande sociala nätverket där alla varit med. Och så är det fortfarande med ett undantag: de i åldern 12–15 år. Här finns flera alternativa nätverk tillgängliga och andelen som är med i ett socialt nätverk är betydligt större än andelen som är med på Facebook, vilket innebär att alla i den åldern som besöker sociala nätverk inte besöker Facebook.

Men fortfarande är Facebook störst och 83 procent är med på Facebook och 53 procent är där dagligen. Inget annat nätverk är lika populärt.

Nästan lika populärt som Facebook bland de unga, särskilt bland de unga kvinnorna, är Instagram. 78 procent av flickorna 12–15 år är där någon gång och 62 procent av pojkarna. 62 procent av flickorna är där dagligen och nästan hälften (45%) flera gånger om dagen. Även de något äldre (16–25 år) använder dagligen Instagram. 60 procent av de unga kvinnorna och 30 procent av de unga männen. För de flesta utgör inte Instagram en konkurrent till Facebook (se kapitel 3 diagram 3.13), men i åldern 12–15 år finns det nätverk som kan konkurrera med Facebook i den dagliga användningen.

Andelen som dagligen använder e-post har ökat bland tonåringarna under det senaste året. E-post är inte något obekant för tonåringarna, och redan tidigare år har de flesta använt e-post någon gång, men det har inte varit något som man använt särskilt frekvent. Idag använder hälften (51%) av de yngre tonåringarna (12–15 år) e-post åtminstone någon gång i veckan och 25 procent gör det dagligen, jämfört med 4 procent daglig användning 2013. Så gott som alla äldre ungdomar (16–19 år) är sedan tidigare bekanta med e-posten och 46 procent använder e-posten dagligen jämfört med 26 procent förra året. Detta innebär att även eposten hos tonåringarna blivit något som tillhör det vardagliga användandet på internet.