Internet är således den viktigaste källan till information idag, men som fallet är när det gäller underhållning går det här en mycket tydlig skiljelinje mellan unga och gamla med de medelålders i en mittenposition. Upp till 45 år har internet en helt dominerande ställning som informationskälla medan internet intar en undanskymd roll för pensionärerna. Här är det de traditionella medierna, tv, radio och dagstidningar som är viktigast. Däremellan, i åldrarna 46 till 65 år, är alla medier inklusive internet ungefär lika viktiga. Viktigast, i alla åldrar utom de över 66 år, bedöms de personliga kontakterna vara.

Mest utnyttjat är internet, både bland skolbarn och pensionärer, i sökandet efter fakta (90%) och för att slå upp ord (85%). Alla gör det åtminstone någon gång även bland pensionärerna. Många, även det i alla åldrar, använder internet för att söka efter adresser och tidtabeller. Att använda internet för att skaffa sig information om en hobby eller ett specialintresse, att ta del av kultur, vetenskap och litteratur, att söka information om resor, om hälsoinformation och offentlig information är något som internetanvändare i alla åldrar gör. Viktigt att komma ihåg här är att inte alla äldre använder internet. Men de äldre som gör det utnyttjar i stor utsträckning internet för att söka efter information och fakta.

I några fall som när det gäller att använda internet för att ta del av politisk information, besöka nätgemenskaper och fora i anslutning till specialintressen och att använda internet för att jämföra priser är det främst de i åldrarna 16 till 35 år respektive 16 till 45 år (jämföra priser) som är mest aktiva.

Utslaget på alla internetanvändare är det inte så många som använder internet för att söka jobb, delta i distansstudier eller söka information om skolarbete. Men ser vi till de arbetslösa har 94 procent använt internet åtminstone någon gång för att söka jobb, 86 procent gör det åtminstone någon gång i veckan och 49 procent gör det dagligen.

Bland de studerande har 98 procent använt internet för skolarbete, 79 procent någon gång i veckan och 35 procent gör det dagligen. Internet spelar sålunda en stor roll och det gäller särskilt för de vuxenstuderande. Hälften (59%) av äldre studerande (26–35 år) använder internet dagligen för att skaffa information för skolarbete, 43 procent av studerande i åldern 16–25 år och 23 procent av skolbarn i åldern 12 till 15 år. (Se mer om internet och skolan i kapitlet om barn och ungdomar). Att använda internet för distansutbildning är inte lika vanligt i Sverige som i en del andra länder som Nya Zealand och Australien. Men bland de studerande har 18 procent i åldern 16–25 år och 31 procent i åldern 26–35 år åtminstone någon gång deltagit i distansutbildning via internet.

Som vi tidigare sett är skillnaderna mellan unga och gamla i hur man använder internet för att skaffa sig information på internet inte lika stora som när det gäller underhållning och att delta i sociala nätverk. Ålder har inte så stor betydelse. Det finns skillnader men många äldre är aktiva att söka information och fakta på internet. Men spelar utbildningen någon roll? Är det så att det främst är de redan välutbildade som utnyttjar internet?

Har utbildningen någon betydelse för hur ofta man använder internet för att slå upp ord? Ja, i viss mån men skillnader mellan olika utbildningsgrupper är små och gäller främst de medelålders (46–65 år).

När det gäller att söka information och kontrollera fakta finns det skillnader mellan utbildningsgrupper bland de yngre och bland de medelålders och de äldre. Här är det de högutbildade som i störst utsträckning utnyttjar internet för informations- och faktasökning.

Två av tre (69%) använder internet för kultur, vetenskap och litteratur. Skillnader bland yngre beroende på utbildning finns men ökar för de över 45 år. Bland medelålders och äldre är det tre gånger så vanligt att de med högskolestudier, jämfört med de som inte har tagit studentexamen, använder internet för kultur, vetenskap och litteratur.

Tidningsläsning på internet är populärt i alla åldrar och i medelåldern 45-65 år läser man ungefär lika mycket oberoende av utbildning. Däremot spelar utbildningen roll för tidningsläsningen bland de äldsta över 65 år och bland de yngre (20-45 år). Betydligt fler av de unga med högskoleutbildning läser tidning på internet jämfört med de med kortare utbildning.

Det finns stora skillnader mellan ålders-och utbildningsgrupper i hur man tar del av den information om hälsa och medicinska frågor som finns på internet. De flesta unga och välutbildade (82%) tar del av denna information åtminstone ibland, medan äldre och lågutbildade mer sällan gör det. Kvinnor är också mer intresserade av denna information än män. Mest intresserade av hälsoinformation är unga välutbildade kvinnor (94%).