Förändringarna över det senaste året är små, men tendenserna är tydliga. Tiden minskar något för papperstidningarna och för lyssningen på inspelad musik. Tiden ökar något för tv-kanalernas playtjänster och digitala spel och är ganska oförändrad när det gäller traditionell tv och radio och för tidningarnas webbversioner.

Skillnaderna mellan generationerna är dock stora. För ungdomar (16–25 år) dominerar tiden som ägnas åt spel, sociala nätverk, tv, radio och böcker. För tv, radio och böcker används de traditionella medierna mest, medan för dagstidningar är det lika mycket webb som papper och mest webb för kvällstidningar.

I åldrarna 35 till 45 år ägnas mest tid åt tv och radio i deras traditionella former. Kvällstidningsläsandet sker mest på webben.

Även bland pensionärerna dominerar radio och tv i deras traditionella former liksom när det gäller läsning av dagstidningar och böcker.

Vi har tidigare sett, i kapitel 5 om information och fakta, att de personliga kontakterna i alla åldrar är den viktigaste källan för information. För de yngre än 45 år är sedan internet viktigast och långt därefter tv. För de äldre än 55 år är tv viktigast, tätt följd av radio och tidningar. Internet kommer långt ner. För medelålders 46–55 år är alla medier ungefär lika viktiga som informationskällor.

När det gäller nyheter har internet via dator, mobil eller surfplatta fått en särskild ställning. Nästan alla som använder internet har sökt efter nyheter åtminstone någon gång. Mer än hälften i åldrarna 26 till 55 år gör det dagligen. Vanligast är att gå till olika mediekällor, men idag utgör även Facebook, genom delningar, en viktig nyhetskälla för många yngre. Däremot är det få som använder de särskilda nyhetssajter som finns (Mediebarometern 2013).

Tre av fyra läser någon gång en dagstidning på internet, var tredje gör det varje dag. Så har det sett ut de senaste sju åren. Samtidigt är det ungefär lika många idag som tidigare som någon gång läser en papperstidning trots höjda prenumerationspriser. Men annan mediestatistik visar att andelen som läser en dagstidning en genomsnittlig dag har minskat i takt med att prenumerationerna minskat (Mediebarometern 2013). Slutsatsen är att lika många som förut läser en dagstidning men alla gör det inte lika regelbundet som tidigare. Den totala lästiden en genomsnittlig dag för de som läser, inräknat både papper och webb, håller sig dock fortfarande konstant, som den har gjort under många år sedan 80-talet. Lästiden bland läsare av tidningen på internet är dock bara hälften av papperstidningsläsarnas.

Sätter vi lästiden på papper och webb i relation till varandra ser vi att ungefär 28 procent av den totala lästiden av dagstidningar sker på webben. Det är en ökning med 4 procentenheter från 2013. Mest webbtidning läser man i åldern 26–35 år då 59 procent av den totala dagstidningsläsningen sker på internet. Minst är det bland pensionärerna som ägnar 18 procent av sin läsning av dagstidningar åt att läsa på internet.

Fortfarande läser den största andelen av befolkningen (44%) endast dagstidningar på papper. 32 procent läser på både papper och webb och 10 procent läser endast på webben.

Det traditionella massmedium som påverkats mest av digitaliseringen är kvällstidningen. Här dominerar idag webbversionerna. I alla åldrar har det blivit vanligare att läsa kvällstidningen på internet än på papper. Kvällstidningen som inte har någon bas av prenumeranter utan är beroende av lösnummerköpare nås via internet och mobilen direkt utan någon tidningskiosk som mellanhand. Det har medfört en ökad läsning särskilt bland de yngre. Idag har den genomsnittliga läsningen av kvällstidningar för de i åldern 26–35 år ökat från 1,1 timmar i veckan till 1,6 timmar i veckan.

Samtidigt har webbversionernas andel av den totala lästiden ökat från 71 procent förra året till 79 procent idag. En allt större del av kvällstidningsläsningen sker sålunda på internet.

Det finns dock en mindre grupp av läsare (10% av befolkningen), företrädesvis äldre, som bara läser kvällstidningen på papper. En lite större grupp (13%) läser både på papper och webb och en tre gånger så stor grupp (34 % av befolkningen) läser bara på webben.

Radion har tappat en del av sin publik sett i ett längre perspektiv, men är utan konkurrens det medium efter televisionen som människor ägnar mest tid: 14 timmar i veckan. Även om de äldre lyssnarna ägnar mest tid åt radion så lyssnar alla från 16 år och uppåt minst en timme om dagen på radion. Pensionärerna lyssnar i genomsnitt 2 timmar om dagen.

Internet har inte påverkat radiolyssnandet på samma genomgripande sätt som lyssnandet på musik där den strömmande musiken idag helt dominerar över lyssnandet på inspelad musik.

I genomsnitt sker 87 procent av lyssnandet via den traditionella radion. En liten förändring från förra året då motsvarande siffra var 88 procent. Även här finns generationsskillnader. De unga (12–15 år) som lyssnar allra minst på radio ägnar en fjärdedel av sin radiotid åt lyssnande på webben medan de som lyssnar allra mest i åldern 65 till 75 år ägnar 4 procent av sin lyssning åt radio över internet.

De flesta (57 % av befolkningen) lyssnar enbart på traditionell radio, 20 procent lyssnar också ibland på webben. Det finns en mindre grupp, 6 procent av befolkningen, som enbart lyssnar på webben.

Televisionen i sin traditionella form har hållit ställningarna bra mot den television, film och video som erbjuds på internet. Alltfler har dock upptäckt möjligheten att själv bestämma när man vill se ett program. För sju år sedan utnyttjade en av fyra (27%) möjligheten att se på program via tv-play. Idag utnyttjar två av tre (63%) den möjligheten ibland. Men det är få (4%) som dagligen ser på tv-play. Det dagliga tv-tittandet på traditionell television uppgår till 83 procent. Tv-play används sålunda i huvudsak som ett komplement.

84 procent av den tid som ägnas åt tv sker på traditionell tv vilket innebär att webb-tv upptar 16 procent av tiden. Det är en ökning med 3 procentenheter sedan förra året. Störst andel webbtid har de yngsta (12–15 år) med 37 procent och minst pensionärerna med 5 procent av deras tittartid som ägnas åt tv-play.

Hälften av befolkningen (51%) ser bara på traditionell tv, ytterligare 43 procent ser också ibland på tv-play, medan endast 3 procent ser bara på tv-play.

För de flesta program är tv-play publiken liten men i några enstaka fall har den varit nära hälften så stor som publiken som såg originalsändningen på vanlig tv. Ett sådant fall var adventskalendern i SVT i december 2013 som hade en miljonpublik. Det handlade om en programserie som många barnfamiljer ville se och ingen ville missa något avsnitt. Via SVT Play kunde man själv bestämma när det passade bäst. Och många använde sig, just i detta fall, av denna möjlighet (mms 2014).

Bokläsningen har över åren uppvisat en anmärkningsvärd stabilitet. Det gäller även för skolbarn och ungdomar (Findahl, 2012). Tendensen är att nivån på läsningen av skönlitteratur/ ungdomslitteratur ligger kvar på samma nivå som tidigare medan läsningen av facklitteratur/skolböcker minskar (Mediebarometern 2013).

Till skillnad från i USA har läsningen av eböcker i Sverige inte tagit fart. Den har vis- serligen sakta ökat de senaste åren till 14 procent som någon gång läst en e-bok. Endast 3 procent läser någon eller några gånger i veckan.

Läsarna är inte längre bara teknikintresserade unga män, som det var till en början. Läsarna finns nu i alla åldrar och läsningen av e-böcker är lika vanlig bland kvinnor som bland män. Det är dock vanligast att ladda ner e-böcker i åldrarna 16–45 år.

58 procent av befolkningen läser bara pappersböcker, 11 procent läser även ibland en e-bok. 3 procent läser bara e-böcker.

Den snabba spridningen av surfplattor det senaste året har nu påverkat läsningen av eböcker. Fram till förra året var det vanligast att man använde sin dator för att läsa en ebok. 47 procent av läsarna gjorde det 2013. Idag dominerar surfplattan och hälften läser e-böcker på sin surfplatta. Sedan kommer datorn, därefter läsplatta och sist mobilen.

Bland de unga männen (12–35 år) är läsning med dator och surfplatta ungefär lika vanligt. Unga kvinnor föredrar surfplattan och en del använder också mobilen för att läsa.

Till skillnad från i Sverige har läsningen av eböcker tagit fart i USA i samband med att allt fler skaffat sig tillgång till särskilda läsplattor som till exempel Kindle från Amazon. 32 procent hade i slutet av 2013 en läsplatta och 28 procent läste en e-bok under senaste året. 57 procent av e-boksläsningen skedde på en e-boksläsare jämfört med 16 procent i Sverige. Enligt Pew Research Internet Project (2014) har detta inte påverkat läsningen av vanliga tryckta böcker.

Bokläsningen har uppvisat en anmärkningsvärd stabilitet över decennierna. Digitaliseringen, e-böckerna har inte ändrat på detta utom i ett avseende som gäller läsning av skolböcker och fackböcker. Här har internet med sitt vittomfattande innehåll av information och fakta börjat konkurrera.

Den tid som läggs ner på bokläsning har dock hållit sig konstant (Findahl, Soi 2012) och skillnaden mellan män och kvinnor består. Men det är inte så att bara kvinnor läser böcker. De flesta män läser lika mycket som kvinnor. Men det finns en grupp som inte alls läser böcker. Bland dessa icke-bokläsare finns både män och kvinnor, men nästan dubbelt så många män.

Internet har nu funnits i en större omfattning i snart tjugo år. Tidningarna var snabba att presentera sitt innehåll på egna webbsidor gratis tillgängliga för alla. Radion och televisionen var lite senare och här kompletterade man de direktsändande kanalerna med arkiv över tidigare sända program. Långsamt har en allt större del av mediekonsumtionen flyttat över till internet, framför allt bland de unga. Fortfarande dominerar dock de traditionella medierna med ett undantag: kvällstidningarna. Idag sker huvuddelen (79%) av kvällstidningsläsandet på nätet. Men för dagstidningarna sker 72% av lästiden på papper, 87% av lyssnartiden sker på traditionell radio, 84% av tittartiden sker på traditionell tv, och huvuddelen av bokläsningen sker i pappersböcker. Men genom introduktionen av surfplattan fortsätter en sakta förskjutning mot att en ökande del av mediekonsumtion sker på nätet. Fortfarande dominerar dock medierna i sina traditionella former konsumtionen: tidningsläsandet med kvällstidningarna som undantag, radiolyssnandet, tv-tittandet och bokläsningen