Svenskarna och internet 2014

En årlig studie av svenska folkets internetvanor

Avslutning

Under internets primära spridningsfas var det arbetets krav som drev på utvecklingen. Tjänstemännen hade redan kunskap att använda datorn och var de som först tog till sig den nya tekniken. Resultatet blev djupgående digitala klyftor mellan hög- och lågutbildade, mellan män och kvinnor, mellan tjänstemän (unga och medelålders) och gamla och unga.

Redan tidigt fanns det också privata drivkrafter bland de unga som kom att bli allt starkare i och med utbyggnaden av bredbandsnätet. De digitala klyftorna mellan de unga, oavsett utbildning, minskade.

När spridningen av de smarta mobilerna tog fart var det ungdomarna som drev på. De hade redan kunskap om att inte bara ringa på sina mobiler utan också att skicka sms och bilder. Först var det de äldre ungdomarna som skaffade sig smarta mobiler, sedan följde de i åldern 12 till 15 år. Samtidigt som de tidiga digitala klyftorna började minska och nästan försvinna i den arbetsföra befolkningen började nu nya digitala klyftor uppstå. De äldre stod och står fortfarande nästan helt utanför den mobila boomen.

Bakom den senaste teknikspridningen står barnfamiljerna. Surfplattor används visserligen som arbetsredskap av en del men drivkraften bakom den snabba spridningen av surfplattor är de unga familjerna som redan är kunniga internetanvändare och aktivt deltar på de sociala nätverken. Konsekvensen är att förskolebarn och även småbarn blivit dagliga besökare i app-världen, medan de flesta äldre fortfarande står utanför.

En fråga för framtiden är hur denna nya mediesituation, där apparna dominerar, kommer att påverka barn och ungdomar för framtiden. Det gäller den egna identiteten, relationerna till andra och fantasin, den skapande förmågan (Gardner & Davis, 2013). Här finns både problem och möjligheter. Appar kan låsa in och begränsa men också öppna upp för kreativitet och utveckling.

Ser man till hur ungdomar idag presenterar sig själva på de sociala nätverken visar sig en stark stereotypisk bild (Forsman, 2014). Det finns en tydlig tendens att presentera sig själv i bilder på ett tillrättalagt sätt.

En annan studie visar att 30-40 procent av vanlig konversation handlar om de som deltar, medan 80 procent av sociala uppdateringar är självfokuserade. Genom delningar och tweets möter man sedan bara andra som tycker som man själv och möter inte andra åsikter. Individualiseringen är påtaglig.

Samtidigt ger internet många möjligheter att skapa eget innehåll och att leta efter information och fakta. Redan i förskoleåldern utnyttjar de flesta dessa möjligheter. Genom internet är det också lätt att träffa andra människor och även att upprätthålla kontakten med människor man tidigare träffat. Majoriteten av ungdomarna har fått nya vänner över internet och en del av dessa nya kontakter har de sedan också träffat utanför internet. Kontakterna inom familjer har aldrig varit så omfattande.

Informationsklyftan

Även om de digitala klyftorna, vad gäller tillgång till internet, är överbryggade i en stor del av befolkningen, känner sig fortfarande många inte delaktiga och inte särskilt kunniga i att navigera i internetvärlden. Två av tre pensionärer känner sig inte särskilt datorkunniga. 40 procent av befolkningen befinner sig aldrig på de sociala nätverken och mycken information som presenteras och görs tillgänglig på internet når långt ifrån alla, även om den rent tekniskt är nåbar för de flesta.

Hälso- och medicinsk information finns i överflöd tillgängligt på internet. Stora ansträngningar görs för att ännu mer information om hälso- och sjukvård skall finnas på internet. De flesta unga och välutbildade tar del av denna information åtminstone ibland, medan äldre och lågutbildade mycket sällan gör det. 94 procent av unga välutbildade kvinnor tar del av denna information medan endast 16 procent av äldre lågutbildade kvinnor gör detsamma.

Informations- och kunskapsklyftor består även om teknikens framsteg ibland kan få oss att glömma detta.

0
kommentarer
Permalänk
Nästa: Litteratur